Vilan vid Drottningholm
I utkanten av Drottningholms slottsområde ligger Vilan. Gustav III:s balettmästare Louis Gallodier (1733-1803) fick efter Gustav III:s död 1792, lustslottet Vilan som livstidsförläning av hertig Karl, som var Gustav III:s bror. Gallodier bodde i Stockholm, men vistades på gården vissa tider under 1790-talet. Kontraktet gällde därefter även för hans barn. Släkten frånträdde dock Vilan år 1868.
Den svenska balettkonstens grundare
Louis Gallodier hade stor betydelse för utvecklingen av den svenska baletten. Han var fransk dansare och kom 1758 hit med en teatergrupp, som bland annat uppträdde på Drottningholmsteatern. När den svenska nationalscenen för balett grundades 1773 blev han Kungliga Balettens första balettmästare med ansvar för den nygrundade balettskolan. Louis var även danslärare åt de unga kronprinsarna Gustav III och Gustav IV Adolf.
Vilan förebild för slott
Arkitekt för Vilan var Carl Christoffer Gjörwell (1766-1837) efter idé av arkitekten Louis Jean Desprez (1737-1804). Byggnaden är typisk för hans arkitektur och fick senare flera efterföljare, som bland annat Haga slott (1805) med inspiration från Vilan.
Café
Efter det att balettmästarens familj hade lämnat Vilan 1868 och en tids förfall fungerade det även som café. När Axel Wallenberg tog över arrendet 1906 renoverades gården pietetsfullt så att bland annat handmålade kinesiska tapeter och väggmålningar kunde bevaras. Under slutet av 1980-talet utfördes ytterligare en omfattande renovering av både exteriör och interiör. Vilan är idag ett statligt byggnadsminne och som en del av Drottningholms slott även en del av världsarvet. /Ann